Apr. 02, 2013

Ligger hemma i feber, mår allmänt risigt & läser en bok.
En bok som handlar om otrohet. Jag mår illa av bara tanken på om man själv skulle bli utsatt för det.

Att bli sviken av människan man älskar högst av allt ( förutom ungarna då) det måste vara det värsta som kan hända.

Varför är man otrogen egentligen? För spänning, något nytt eller bara för att man är allmänt dum i huvet?

En fråga jag inte har något svar på, eftersom i min värld finns inte en tanke på att göra så mot någon människa inte ens en människa jag avskyr.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0